Svensk ordbok 2009, webbversion
verb förlustade förlustat
för·lust·ar●roa sig
psykol.○ibl. med antydan om erotikhan har börjat förlusta sig med yngre kvinnorförlusta sig (med ngn/ngt/att+V)sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. forlusta sik
Subst.:förlustelse